Graviditeten

 

Månad 1:

v.1: Mensvärk och mens...blä:(

v.2: Lugn vecka...

v.3: Jaa...det var väl bara att sätta igång då ;)

v.4: Jobbig väntan, testar på torsdagen (den 19/9-2002) och testar då negativt, blev jätteledsen.. Börjar må illa, magen blir konstig och jag känner mig allmänt trött och hängig...

v.5: Testar igen på torsdagen (den 26/9-2002) och denna gången vart det POSITIVT!!!!!! Blev överlycklig...går runt och känner mig speciell, får avsmak för kaffe och älskar bananer...Mår lite illa och överreagerar på allt.

Månad 2:

v.6: Känner mig inte alls gravid, allt verkar vara som vanligt. Gick på konsert den 6/9 (Moby), hade jättekul men oroade mig hela tiden för bebisen i magen...

v.7: Vaknar med rätt rejält illamående, äter knappt på hela veckan, är dödstrött och extremt illamående hela veckan. Lite avundsjuk på dem som inte är illamående, men det är ju normalt med illamående...

v.8: Extremt trött och extremt illamående...Låg i soffan hela veckan och mådde dåligt.

v.9: Fortfarande extremt illamående, vill inte vara med längre...varför var jag tvungen att bli så illamående... Inskrivning hos barnmorskan. Hon gick igenom vad som skulle hända, vägde mig, kollade hb-nivån (järn) och tog HIV-test (negativt).

Månad 3:

v.10: Ligger fortfarnade illamående. Spyr flera gånger under veckan. Är på kyrkogården med familjen...önskar mamma vore här (återkommer ganska ofta just nu den önskan). Hoppas illamåendet snart går över...

v.11: Var på gynundersökning på måndagen (4/11), hon tyckte att jag kändes lite större än 10 fulla veckor men sa att det var säkert inget. De upptäckte att jag var rejält uttorkad och ville skicka mig till sjukhuset men jag ville inte så jag fick lova att dricka mycket och komma tillbaka för koll på fredagen och då såg allt ok ut igen.

v.12: Fortfarande illamående, alla säger ju att det skall ta slut nu...men det gör det inte, har inte lust eller ork med någonting. Tycker magen syns...trots att alla säger att magen inte kommer förrän efter v.20 med första barnet...

v.13:Illamående...kanske går över snart... Magen går knappt att dölja och jag börjar undra varför min mage växer...vad är fel???

Månad 4:

v.14: Fortfarande illamående och jag går med på att läggas in på NÄL (Trollhättan), på torsdagen får jag dropp, kommer hem först på måndagen. Skönt att vila upp sig lite, men vill aldrig ha dropp igen...gjorde ont :( Dessutom fick vi ett ultraljud när vi kom in så vi fick se bebisen...blev sååå glad :)

v.15: Kommer hem från sjukhuset, fick tabletter för illamåendet som verkar hjälpa men de gör mig om möjligt ännu mer trött så jag vill mest sova...orkar ingenting, känner mig så hängig så jag knappt vill vara med. Fyller år och har kalas, alla kan nu se magen och jag får kommentarer om att jag inte kan dölja det längre...Känner dessutom att det rör sig i magen, precis som om man har fjärilar i magen, så känns det :)

v.16: Fortfarande illamående, orkar inte plugga eller någonting :(

v.17: Illamåendet är kvar. Går på ultraljud, blir framflyttad ett par dagar (bf numera 6/6 istället för 2/6) och de ser att det är TVÅ bebisar...får en liten chock...har ju anat lite men vi har ju varit på ultraljud och sett "bebisen". Får ny tid för ultraljud eftersom de misstänker att de är enäggstvillingar och då finns risk för TTS (att den ena tvillingen får näring av den andra). Jul går bra, får en massa förvånade miner och onödiga kommentarer om att det blir två bebisar...

Ettan

Tvåan

Månad 5:

v.18: Nyår firas med vänner, känns som att illamåendet släppt. SKÖNT!

v.19: Vi har 30:årsfest för Tobbe, många frågor om magen och så. Trevlig fest. Kanske lite för mycket bebisprat för vissa. Mår hyfsat bra, väntar på att skolan skall börja igen.

v.20: Är hos barnmorskan på tisdagen, blir mätt, vägd och uppkollad, har nästan gått upp till inskrivningsvikten igen. SF-måttet är 25 och vi får lyssna på hjärtljuden. De är 148 och 160 (Två flickor???). Ultraljud på torsdagen. Allt ser fortfarande bra ut och de växer som de skall, båda två ligger med huvudet neråt. Har börjat känna rejäla sparkar.

v.21: Börjar känna mig stor. Tobbe får känna sparkar, han blir överlycklig :) Känns roligt att han kan känna lite. Sparkarna känns mer och mer nu.

Månad 6:

v.22: Känner mig stor, magen börjar bli i vägen. Kan inte somna, hittar ingen skön ställning, har halsbränna och är trött jämnt. Ultraljud på torsdagen. Allt ser bra ut, tyckte inte om läkaren vi fick denna gången. Oroas av att ekonomin inte alls går ihop, måste hitta en lösning. Blivit mer och mer ledsen, men det är nog oron som ställer till det.

v.23: En ganska bra vecka. Beställt barnvagnen, hittat två begagnade sängar som verkar bli kanonfina. Magen växer och vi var hos barnmorskan på tisdagen. SF-mått 27 (normalt för en bebis i v.28/29) och allt såg bra ut, hade gått upp 1kilo och hjärtljuden var 162 och 165.

v.24: Mår hyfsat bra, sjuk torsdag och fredag annars känner jag mig mest stor och otymplig, men nu är det ju inte så långt kvar...Ultraljudet på torsdagen ser bra ut, nu väger de ca 600gr var och det var kul för nu kunde man se små händer och fötter. Kanonkul!

v.25: Känner mig stor och klumpig, verkar inte vara så många som förstår. Alla verkar tro att det är så långt kvar och än så länge behöver man ju inte skaffa något. Blir både arg och ledsen. Hade rejäla, onda sammandragningar på fredagen men de släppte tack och lov. Fikade med Pernilla och Ulrika.

v.26: BM och läkarbesök på måndagen. Allt ser bra ut, blir sjukskriven och skall börja äta järntabletter. Hjärtljuden är 156 och 143 och ettan ligger med huvudet neråt. Ultraljud på torsdagen. Allt ser bra ut. Dr. Bokström (Professor Kalkyl) tycker de ser ut att ha det bra. De väger nu 762g och 844g och vi frågade om det gick att se könen och han sa att det troligtvis är flickor!! Är så glad! Även om jag ligger sjuk med förkylning hela veckan :)

Månad 7:

v.27: Så förkyld. Känns som att man hostar sönder lugnorna och snyter ut hjärnan. Kan den inte gå över snart!!! Låg förkyld hela veckan...jobbigt med hosta och sammandragningar. Blev dock bättre i slutet av veckan.

v.28: Var hos läkaren på måndagen. Allt såg bra ut fortfarande stängd även om livmodertappen är något kortare än sist. På torsdagen var vi på ultraljud. De växer som de skall och har nu passerar den magiska 1kilosgränsen. Vilda var de också :) På tisdagen var vi och tittade på förlossningen. Bra rundvandring. Barnvagnen kom på onsdagen, kanonfin! Och på fredagen väntade vi på "nya" bilen...

v.29: STOR, TUNG, TRÖTT och ONT, USCH!!!! Bakar bröd i mängder så att det skall finnas när de tittar ut. Städar en hel del också...fixar iordning och rensar...boar för fullt alltså ;)

v.30: Var hos läkaren igen. Allt såg bra ut, var även hos barnmorskan och där såg allt bra ut också. SF-måttet var 34, livmodertappen var ca 3cm. På ultraljudet låg båda med huvudet neråt och de hade växt jättebra och väger nu ca 1300gr (ca -15%). Trött, stor, klumpig, men annars är väl allt bra. Fikat hos Pernilla, Sebastian och Casper...oj vad söta de var...tänk snart sitter man där med två godingar själv :)

Månad 8:

v.31: Bakar och fixar hela veckan. Annars händer inte så mycket mer. Känner mig tung, stor, trött och eländig...som vanligt alltså...

v.32: Var hos läkaren igen. Livmodertappen är ca 2cm och hon antydde väl att jag nog inte kommer gå tiden ut. Fick ta en massa tester p.g.a. att jag inte mått bra, visade sig att det "bara" var en förkylning på väg. Hos barnmorskan var sf-måttet 37 och när hon skulle mäta hjärtljud ville de inte ligga still alls, men tillslut gick det. Fick order om att äta eftersom jag inte gått upp i vikt sedan sist. Ultraljudet såg bra ut. Båda ligger med huvudet neråt och väger ca 1800gr och 1600gr.

v.33: Försöker fixa klart hemma. Bakar och fixar mest hela veckan. Storstädar på fredagen (långfredagen). På föräldragruppsmötet går vi igenom förlossningen och ser en förlossningsfilm. Försöker äta för att gå upp i vikt.

v.34: Yoga tis-ons sedan är jag hos barnmorskan och får order om att ta det lugnt (ingen mer yoga) och packa bb-väskan. Har förhöjt blodtryck (från 110/75 till 115/85), hög puls (126) och blod i urinen, skall tillbaka på torsdag, se vad de säger då...Försöker annars få klart hemma, fixar och lagar mat. På torsdagen hände inte så mycket, de tyckte att allt såg bra ut (trots likadana värden i torsdags). Har hög puls och skall ta det lugnt. Vilar jämnt ändå extremt trött.

v.35: Mådde dåligt på helgen, men det blev bättre på måndagen. Har ont i magen, är lite bubblig. Mensvärk och tryckande känsla, slemmiga flytningar (slemproppen???). Alla värden ser bra ut hos barnmorskan och på ultraljudet ser också allt bra ut, nu väger de ca 2kilo och 2,2kilo, börjar bli stora. Är jättetrött och får ett konstigt samtal från barnmorskan om att blir jag sämre så skall jag åka in akut och att barnmorskan och läkaren skall gå igenom mina papper på måndag. Men hon säger inte varför...vi får väl se...

Månad 9:

v.36: Mår sisådär. Är hos barnmorskan på tisdagen och får veta att ett av levervärdena är högt och att de skall kolla det 1gång/vecka och se så det inte blir värre. Känner jag mig sämre skall jag åka in till förlossningen. Om det blir värre blir jag eventuellt inlagd och blir det riktigt illa kanske jag blir igångsatt så vi får väl se. Annars ser allt bra ut. Fixar klart allt hemma så man slipper tänka på det. Känns konstigt att se babyskydden i hallen.

v.37: Mår inte bra alls, illamående, dödstrött, mensvärk, ont överallt m.m. + att det känns som att de har tänkt komma ut genom magen. Är hos läkaren på måndagen. Får tid 10dagar längre fram för att känna på livmodertappen för en ev. igångsättning. Är hos barnmorskan på torsdagen värdena ser inte sämre ut, men jag får tid till läkaren på måndagen för att prata. Ettan är fixerad och magen har sjunkt. Barnmorskan tror att de kanske kommer snart. Brukar tydligen vara så om man mår så dåligt. Så det är bara att vänta och se.

v.38: Mår kanondåligt. Läkaren hoppas att det skall sätta igång eller att de sätter igång mig när jag skall till östra på torsdag. Hon tycker inte jag skall gå längre. Hade värkar under helgen men det lugnade ner sig. Hos östra på torsdagen är de lite små, har inte växt så bra, lite dåligt med fostervatten, enligt ctg:n kan ettan vara lite stressad. Livmodertappen är utplånad och jag är öppen ca 1cm cå jag skickas direkt upp till förlossningen för igångsättning!!!!

 

 

Kort från graviditeten:

Tror detta var runt inskrivningen i v.8/9 någonting...

Strax innan ultraljudet...samma morgon

Runt jul...

Vid Tobbes födelsedag (början på januari)

I slutet av januari, jag skall på magträff :)

mars...

Vid påsk...tror jag...

Slutet av april

v. 36+2